Kategori: Krig och fred

  • Honung som biokemiskt stridsmedel

    Som alla melissopalynologer vet så beror honungens smak på dragkällan, det vill säga från vilken eller vilka växter som honungsbina har hämtat nektarn och pollenet ifrån. Men vissa dragkällor kan ge obehagliga effekter.

    När bina vid Turkiets svartahavskust skördar nektar från vissa arter av rhododendron och azalea så bildar den en honung som är harmlös för bina men giftig för människor. Symptomen inkluderar hallucinationer, ”druckenhet”, kräkningar och diarré. Biodlarna i området vet att rensa ut den honung som produceras under perioden då plantorna blommar, men ibland har den använts som ett medel i krigföring.

    Den grekiske historikerna Xenofon berättar i sin självbiografiska skrift ”Anabasis” hur De Tiotusenden, grekiska legosoldater i Kyros d.y.s sold, åt av honung som producerats i trakterna av Trapezus i nuvarande Turkiet och snabbt insjuknade. Det är oklart om detta var ett led i någon aktiv krigsplan och alla soldater blev friska efter tre eller fyra dagars ”tillnyktring”.

    Under det tredje mithridatiska kriget (66 – 61 f v t) är det emellertid helt klart att honungen användes som ett stridsmedel av heptacometaerna som placerade ut den giftiga honungen bergspass genom vilket Pompejus romerska styrkor passerade. När de romerska legionärerna inmundigat honungen och fallit offer för dess förgiftning anföll de vilda bergsmännen och slaktade tre kohorter.

  • 50 Cent-partiet

    50 Cent-partiet är faktiskt inte som man kan tro en förening för ungdomar som uppskattar den amerikanske hip hop-artisten Curtis James Jackson den tredje, eller 50 Cent (”Öringen”) som han kallas av beundrare. I själva verket så är det en kader av professionella internetkommentatörer som får betalt av den kinesiska staten för att sprida positiva åsikter om regeringen och Kinas Kommunistiska Parti på forum och i kommentarsfält.

    De kinesiska myndigheterna har allt mer kommit fram till att diskussioner på internet inte enbart är en fara som måste censureras och stängas av utan också kan fungera som ett forum för att påverka åsikter och opinion. Redan 2004 började myndigheterna i prefekturen Changsha betala för positiva kommentarer, ungefär 50 cent per inlägg vilket gav fenomenet dess namn.

    50 Cent-partisterna genomgår idag en utbildning vid kulturdepartementet och vissa källor menar att Kina idag har uppemot 300 000 elektroniska rödgardister, en imponerande armé av professionella troll. Det sägs att 50 centristerna har börjat expandera sina operationer och nuförtiden också dyker upp i diskussioner på amerikanska nyhetssidor. Vet du verkligen om främlingen du debatterar med på nätet är en hälsosam Internet-nörd eller en kommunistagent som är ute efter dina värdefulla kroppsvätskor?

    Även om 50 Cant-partiets omfattning antagligen är oöverträffat så är fenomenet knappast begränsat till Kina. Det ryktas att den ryska säkerhetstjänsten har ett liknande program, och det israeliska propaganda- och desinformationsprojektet Hasbara är ökänt för att rekrytera professionella och ideella troll.

    Den svenska motsvarigheten till 50 Cent-partiet har ju till och med lyckats bli invalda i riksdagen, även om deras internetbrigader kanske bäst beskrivs med ett annat kinesiskt namn för fenomenet, wǎng píng yuán, ”apor som kommenterar på internet”.

  • Miraklet på Zakynthos

    Zakynthos, en av de joniska öarna, är i dag framförallt känt som ett naturskönt turistmål. Öarna i det joniska havet har emellertid en dramatisk historia och har genom åren invaderats av Rom, Byzans, den venetianska republiken, den napoleoniska Frankrike och Storbritannien (som upprättade Joniska Öarnas Förenta Stater) innan de slutligen gavs till Grekland. Under andra världskriget så togs öarna över av axelmakterna och hamnade under italienskt styre. Efter Italiens vapenstillestånd 1943 så ersattes de italienska styrkorna på de joniska öarna med tyska, så även på Zakynthos.

    Borgmästare Karrer

    Det förekom aldrig några egentliga antisemitiska förföljelser i den italienska ockupationszonen, men detta ändrades dramatiskt när de tyska nazisterna kom till makten. Den nionde september 1943 tillkallade den nya tyske befälhavaren på Zakynthos, Berenz, öns borgmästare Loukas Karrer och krävde att få en lista över samtliga judiska öbor. Borgmästaren sökte upp biskopen Christostomos och tillsammans beslutade de sig för att vägra följa ordern. De sökte tillsammans upp Berenz och förklarade sitt beslut. När han insisterade så lämnade de över en lista, denna innehöll endast två namn: borgmästarens och biskopens.

    Biskop Christostomos

    Borgmästarens och biskopens tilltag skapade stor förvirring inom ockupationsmakten och under tiden lyckades man gömma undan alla öns judar hos kristna familjer uppe i bergen.

    81 procent av Greklands judiska befolkning på ca 100 000 personer gick under i nazisternas koncentrationsläger. Alla Zakynthos 275 judar överlevde. Många av dem kom ändå att lämna ön för Israel eller Athen efter kriget.

    När Zakhyntos drabbades av en svår jordbävning 1953 så kom den första båten med hjälpsändningar från Israel. Med den följde ett meddelande som förklarade att Zakhyntos judar aldrig skulle glömma sin borgmästare eller sin älskade biskop.

  • Två apor som dödade 250 000 människor (eller: Sagan om konungens återkomst)

    Konstantin I av Grekland

    När första världskriget bröt ut så insisterade den grekiske kungen Konstantin I, som var gift med den tyske kejsarens syster Sofie av Preussen, på att Grekland skulle förhålla sig neutralt. I opposition mot honom stod den liberale premiärministern Elefthérios Kyriákou Venizélos (ett helt vanligt namn) som ville ansluta landet till trippelententen.

    Kungen och hans anhängare hindrade Venizélos från att genomdriva en allians med britterna i parlamentet vilket fick honom att avgå och nyval utlystes i juni 1915. Liberalerna vann valet och Venizélos återkom som premiärminister men kungen vägrade att godkänna den nya regeringen. När Bulgarien, som nu slutit upp på centralmakternas sida, i oktober samma år attackerade Serbien, som stod på de allierades sida, så tillät Venizélos brittiska och franska trupper att landstiga i norra Grekland och lyckades med liten marginal få igenom en krigsförklaring mot Bulgarien. Kung Konstantin reagerade då genom att utnyttja sin konstitutionella rätt att upplösa parlamentet och utlyste ånyo nyval. Detta val bojkottades av liberalerna och en kungatrogen högerregering tillsattes.

    Ententens trupper i norra Grekland fungerade nu i praktiken som en ockupationsmakt, även om de kommit dit med den avsatte premiärministerns tillåtelse. I Thessaloniki, där även den serbiska exilregeringen upprättats, grundade ledande liberaler en motståndsgrupp mot den monarkistiska regeringen och började söka kontakt med officerare som var ententvänliga. I augusti 1916 ledde denna ”Revolutionära kommittén för nationellt försvar” en resning som fick kontrollen över norra Grekland och upprättade en ny regering med säte i Thessaloniki under ledning av Elefthérios Venizélos. Den nya regeringen erkändes snart av de allierade samtidigt som den förklarade krig mot centralmakterna.

    De allierade utövade påtryckningar mot den monarkistiska regeringen i Athen för att hela Grekland skulle sluta upp i kriget. I oktober 1916 tvingades regeringen att överlämna den grekiska flottan i de allierades händer. I december landsattes 3 000 franska marinkårssoldater i Athens hamnstad Pireus. De attackerades då av den rojalistiska milisgruppen ”Reservisterna”, som leddes av Greklands framtide fascistdiktator Ioannis Metaxas och tvingades dra sig tillbaka. Även om det är omdiskuterat så sägs det att fransmännen fick stöd av athenska Venizélos-anhängare, vilket ledde till att kända liberaler och Venizélos-män attackerades och 35 dödades. De allierade satte då upp en flottblockad av Grekland som varade i 106 dagar och i juni 1917 hotade de att bomba Athen om inte kung Konstantin I lämnade staden.

    Alexander I
    Alexander av Grekland

    Kungen tvingades ge med sig, abdikerade och flydde till Schweiz. Med honom följde också kronprinsen George II som ansågs vara tyskvän. I stället så togs tronen över av Alexander I, Konstantins näst äldste son som var anhängare av ett Storgrekland som skulle omfatta områden dominerade av etniska greker som låg under osmanskt styre, vilket gjorde honom mer vänligt inställd till ententen. Elefthérios Venizélos blev nu premiärminister för det återförenade Grekland som slöt upp i kriget mot centralmakterna. Den unge Alexander befann sig helt under premiärministerns kontroll. Endast en gång vägrade han lyda, i november 1919 när han rymde för att gifta sig med Aspasia Manos, en ofrälse dotter till en överste.

    När freden mellan ententen och det osmanska riket slöts 1920 så fick grekerna stora områden i nuvarande Turkiet men de fortsatte sin kampanj för att gripa ännu större landvinningar. Den unge kungen kunde känna sig nöjd. Men hans lycka skulle inte bli långvarig.

    Den andra oktober 1920 promenerade han med en hund i den kungliga trädgården, en park i centrala Athen, då hunden plötsligt attackerades av en apa. Kungen försökte försvara sitt husdjur med en käpp och blev då biten. En annan apa blandade sig i kampen och lyckades även den bita kungen. Såren infekterades, kungen blev svårt sjuk och avled den 25 oktober av blodförgiftning.

    I november hölls parlamentsval vilket till mångas förvåning Venizélos och liberalerna förlorade till den högeropposition som enats bakom den kände konservative ledaren Dimitrios Gounaris. Högerregeringen låt hålla en folkomröstning om att låta kung Konstantin I återvända till tronen, nära 99 procent av de deltagande grekerna röstade ja. Detta var inte populärt hos de allierade som drog tillbaks sitt stöd till Grekland.

    Den återkomne konungen började rensa armén på Venizélos-trogna officerare, varav vissa avgick frivilligt i protest mot nyordningen. Den grekiska armén som marscherade mot Ankara förlorade stora delar av sin ledning. Kriget vände nu till en katastrof för grekerna som slogs tillbaks av de turkiska nationalisterna under ledning av Mustafa Kemal. En kvarts miljon militärer och civila dödades. Churchill skrev senare att dessa 250 000 människors död orsakades av ett apbett.

    Det sorgliga är att han inte alltid varit ond
  • Kan man bygga skepp av is och sågspån?

    Under Andra världskriget övervägde britterna att bygga skepp av pykrete, ett material bestående av 14 procent sågspån och 86 procent is. Pykrete är mycket hårdare och svårare att smälta än vanlig is. Skepp av pykrete skulle kunna lagas med vanligt vatten. Project Habakkuk var namnet på den mycket hemliga planen att bygga en flytande ö av pykrete som skulle fungera som hangarfartyg.

    Tyvärr hann man inte ens sjösätta projektet innan både pengarna och kriget tog slut. Och tur var kanske det, ett experiment som utförts av MythBusters visar att pykretebåtar förvisso håller och flyter men också smälter mycket snabbt.