Kategori: Brott och straff

Den fjärde oktober 1986 är det välkända nyhetsankaret Dan Rather  på väg hem från vänner till sin lägenhet på Manhattan när han stöter ihop med två män i trettioårsåldern. ”Vad är frekvensen Kenneth?” frågar en av dem och när Rather förklarar att de tagit fel på person så attackeras han med ett knytnävsslag. Männen jagar in honom i lobbyn till ett hus och under sparkar och slag fortsätter de fråga ”Kenneth” om frekvensen. Dörrvakten och husföreståndaren kommer till Rathers undsättning och de två angriparna försvinner från platsen. Dan Rather tvingas tillbringa en tid på sjukhus.

Attacken förblev ett mysterium och inspirerade många spekulationer. Frasen ”Kenneth, What’s the Frequency?” dök med jämna mellanrum upp i populärkulturen.

Nio år senare ansågs mysteriet vara löst när Dan Rather identifierade sin angripare som en viss William Tagert. Tagert hade tre år tidigare försökt ta sig in i NBC:s studio i Rockefeller Center med ett vapen och blivit stoppad av teknikern Campbell Theron Montgomery som han då sköt ihjäl. Dådet skall ha begåtts eftersom Tagert, som led av schizofreni, trodde att tv-bolagen övervakade honom.

Fortfarande kvarstår vissa frågor. Var det verkligen Tagert som attackerade Rather? Vem var i sådana fall den andre mannen? Och vem är egentligen Kenneth?

Klockan halv sju på morgonen den första december 1948 hittades en död man på stranden i Somerton, en förort till South Australias huvudstad Adeladie.

En obduktion avslöjade att mannen sannolikt avled runt klockan två på morgonen och att han hade omfattande skador på sina inre organ. Någon dödsorsak kunde inte fastställas även om patologen utgick från att han på något sätt blivit förgiftad. Undersökningen visade också att han var runt 45 år gammal och i god fysisk form med en dansares fötter, en långdistanslöpares lårmuskler och händer utan valkar. Patologen Sir John Burton Cleland ansåg att han hade ett brittiskt utseende.

När polisen hittade honom på stranden så hade han en orökt cigarett bakom örat och en halvrökt cigarett liggande på rockslaget. I fickan så hade han ett paket Army Club-cigaretter som dock var fyllt med cigaretter av märket Kensitas. Vidare så hade han med sig en ask tändstickor, en halvfull förpackning tuggummin, en amerikansk aluminiumkam, en använd bussbiljett och en oanvänd tågbiljett. Han hade ingen legitimation. Alla försök att identifiera mannen misslyckades, trots att Scotland Yard kontaktades och att hans bild och fingeravtryck spreds internationellt.

Den fjortonde januari 1949 så hittade personalen på Adeladies tågstation en väska som lämnats in till bagageförvaringen på kvällen den sista november föregående år. När polisen öppnade den så fann de en morgonrock, ett par tofflor, en pyjamas, underkläder, rakprylar, bruna byxor med sand i slagen, en elektrikerborr, en kniv som slipats ner till ett kort och vasst instrument, samt utrustning av den typ som används på fartyg för att märka upp last. I väskan fanns också en ovanlig vaxad orange tråd av samma sort som använts för att laga ett hål i den döde mannens byxficka och en rock som sytts in för att passa den döde eller någon av liknande kroppsbyggnad. Polisen kom fram till att rocken måste ha ändrats i USA eftersom den typ av symaskin som använts endast fanns tillgänglig där.

Vid denna tid hittades också en lapp i en dold ficka i mannens byxor med orden Taman Shud, vilka identifierades som persiska för ”avslutad”. Detta är slutorden i Omar Khayyams diktverk Rubaiyat. En man trädde fram och berättade att han hittat en sällsynt förstautgåva av Rubaiyat i sin olåsta bil natten till den första december. Undersökningar visade att lappen med Taman Shud rivits ut ur denna bok. Längst bak i boken så fanns fem rader med versaler. Dessa har fortfarande inte kunnat dechiffreras.

I boken fanns också ett telefonnummer till en sjuksköterska som bodde i närheten av Somerton. När hon kontaktades så förklarade hon att hon ägt en utgåva av Rubaiyat men att hon 1944 gett bort denna till en löjtnant Alfred Boxall. Boxall hittades dock snart vid liv och med kopian av Rubaiyat i tryggt förvar.

Den mystiske mannen har fortfarande inte kunnat identifieras och hans död omges av många mysterier. Populära teorier kopplar ofta det mystiska fallet till det faktum att Adelaide ligger i närheten av Woomera, en viktigt australiensisk försvarsanläggning. Man kan naturligtvis spekulera i att mannen skulle ha varit en utländsk spion som använt sig av Rubaiyat för att koda hemliga meddelanden. Kanske till löjtnant Boxall som sägs ha varit vid den militära underättelsetjänsten. Men detta är naturligtvis enbart spekulationer.