Sakupplysningen

Kategori: Sång och musik

  • Kan folkmusik rädda liv?

    En av den kanadensiske folksångaren Stan Rogers mest älskade låtar är The Mary Ellen Carter. Titelns skepp går i kvav utanför Newfoundland trots besättningens försök att rädda henne. Skeppsägarna inkasserar försäkringspremien och försvinner men hos besättningen uppstår en fix idé om att bärga skeppet. Det svåra projektet framstår som en metafor för alla undertryckta och nedslagna människors strävan efter upprättelse. Och den har en trevlig melodi.

    Den tolfte februari 1983 sjönk Marine Electric, ett lastfartyg som gick med kol mellan Virginia och Massachusett, i den värsta stormen på 40 år  utanför Virginias kust. En utredning visade att rederiet Marine Transport Line som ägde skeppet hade förfalskat inspektionsrapporter och intyg på att Marine Electric var sjövärdig. Debaclet kom bland annat att skyllas på att kustbevakningen outsourcat fartygsinspektioner till American Bureau of Shipping, en privat organisation vars inspektionskostnader bekostades direkt av redarna.

    Av besättningens 34 medlemmar så drunknade 31. En av de tre som överlevde var styrmannen Robert ”Bob” Cusick som kom att flyta hela natten fastklamrad vid en halvt uppblåst livbåt. I det iskall vattnet drabbades Cusick av hypotermi och han var på god väg att ge upp när han kom att tänka på sången om The Mary Ellen Carter och började sjunga den. Snart kämpade han för att hålla huvudet ovanför vattnet samtidigt som han skrek refrängens ord ”rise again, rise again!”. När morgonen kom så räddades han av en helikopter från kustbevakningen.

    Cusick skrev till Stan Rogers och berättade sången hade räddat livet på honom och Stan bjöd in honom till en konsert.

    Tyvärr skulle det visa sig vara en av Stans sista spelningar någonsin. Bara 33 år gammal omkom han själv i en katastrof när Air Canada Flight 797 tvingades nödlanda i Cincinatti efter rökutveckling ombord. När dörrarna öppnades så strömmade syre in och en våldsam brand bröt ut. Stan Rogers och 22 andra passagerare omkom.

    Stan Rogers är fortfarande djupt saknad av alla som älskar bra folkmusik. Varje år sedan Stans död så avslutas den stora folkmusikfestivalen i Winnipeg med att deltagarna sjunger The Mary Ellen Carter.

    Rise again, rise again—though your heart it be broken
    Or life about to end.
    No matter what you’ve lost, be it a home, a love, a friend,
    Like the Mary Ellen Carter, rise again.

    Videon nedan inleds med en intervju med styrman Robert ”Bob” Cusick och därefter följer en liveinspelning där Stan Rogers framför The Mary Ellen Carter.

  • Den ungerska självmordssången

    1933 tonsatte den ungerske pianisten Rezső Seress en dikt av poeten László Jávor med titeln Szomorú vasárnap. Seress flickvän hade nyligen gjort slut med honom och sångens depressiva text och dystra melodi sägs ha speglat hans egna känslor vid tillfället. Faktum var att sången var så mörk att Seress hade svårt att sälja in den till skivbolagen men när han tillslut lyckades få den utgiven så blev den snabbt en storsäljare. Styrkt av sin framgång tog Seress kontakt med sin före detta flickvän och talade om att börja träffas igen. Dagen efter hittades hon död med ett papper bredvid sig. Hon hade tagit gift och lappen innehöll endast orden, ”Szomorú vasárnap”.

    I februari 1936 så hängde sig skomakaren Joseph Keller i Budapest. I hans självmordsbrev citerades sångens text. Två personer sköt sig medan de lyssnade på en zigenarorkesters framförande av sången. En man bad bandet på en av Budapests nattklubbar att framföra sången innan han gick ut och sköt sig i huvudet Flera personer kastade sig i Donau med partituret i händerna. När hela 17 självmord kunnat länkas till Seress sång så blev polisen i Budapest oroade och förbjöd framföranden av Szomorú vasárnap.

    Men då var det redan för sent. Den ungerska självmordssången hade spritts över världen. Den första inspelningen av sången på engelska, som i översättning fick titeln Gloomy Sunday, gjordes så tidigt som 1935 av den amerikanske kommunisten och basbarytonen Paul Robeson. Men den mest berömda versionen av Gloomy Sunday är antagligen Bille Holidays från 1941. Och det var inte bara ungrarna som var känsliga för sångens påverkan. I Berlin hängde sig ett ungt affärsbiträde med en kopia av sången vid sina fötter. I New York gasade sig en sekreterare till döds och lämnade efter sig en begäran att Gloomy Sunday skulle spelas på begravningen. Ingen tycktes gå säker. En åttioårig man kastade sig ut genom sitt fönster. En fjortonåring dränkte sig i en sjö. En av de märkligaste incidenterna inträffade när en springpojke i Rom hörde en tiggare nynna på sången. Han tömde då sina fickor och skänkte allt till tiggaren innan han hoppade i Tibern.

    Flera nattklubbar och radiostationer i USA vägrade att spela sången. BBC förbjöd också alla framföranden av Gloomy Sunday förutom en instrumentalversion. Detta skärptes dock till ett totalförbud sedan polisen i London brutit sig in i en lägenhet och funnit en kvinna död efter en överdos av medicin. Det som tilldragit sig polisens uppmärksamhet var skivan med BBC:s orkesterversion av sången som gått i repeat på skivspelaren.

    1968 ändade Rezső Seress sitt eget liv genom att hoppa från ett fönster. Vissa hävdar att sången kan kopplas till så många som 200 självmord över hela världen.

    Historien om den ungerska självmordssången är naturligtvis kittlande och den har ofta refererats i populärkulturen. Tyvärr (eller skönt nog, beroende på hur man ser på det) så finns det inga egentliga bevis för att sången skulle ha några mystiska suicidala egenskaper. Förutom Rezső Seress självmord så har ingen av de ovanstående sakupplysningarna kunnat verifieras. Det finns inget som tyder på att Gloomy Sunday någonsin skulle ha varit förbjuden.  Som Snopes.com påpekar så har Ungern länge haft en av världens högsta självmordsfrekvenser, det är kanske inte så förvånande då om några självmord under 1930-talet skulle kunna kopplas till en av periodens stora musikaliska succéer.

    Vad som däremot är vetenskapligt fastslaget är att det finns en statistisk koppling mellan självmord och countrymusik.

    VARNING: Lyssna på egen risk! Sakupplysningen tar inget ansvar för eventuella effekter.