Ska vi verkligen bygga ut bredbandet?

I september förra året släpptes tio brevduvor försedda med USB-minnen från en gård i Yorkshire. Deras mål var kuststaden Skeggness i Lincolnshire. Färden på över 190 kilometer tog duvorna 75 minuter. Samtidigt som duvorna gav sig av så började man att ladda upp en filmfil på 300 MB från gården. När duvorna var framme så var endast 24 procent av filen uppladdad. Det går alltså i delar av ett i-land som Storbritannien snabbare att skicka information med duva än via internet.

Experimentet var ett pr-trick som anordnats av internetleverantören ISP Timico för att belysa problemen med bredbandsutbyggnaden på den engelska landsbygden.

Och även om er redaktör håller med om att ”välfärden börjar vid hundra megabit” och att ett välfungerande bredbandsnät är en förutsättning för en lyckad regionalpolitik så kan han inte annat än känna att det finns något lite mysigt i att kombinera det mest arkaiska av kommunikationsmedel man kan tänka sig, brevduvan, med högteknologiska USB-funktioner och på så sätt skapa ett nät som inga snokande myndigheter kan avlyssna, om nu inte förrädaren Jossi skjuter ner dem förstås.

Tur att det finns ett utvecklat och beprövat protokoll för att överföra internettrafik via brevduva.

Facebook-kommentarer:

Leave a Reply